Analys: Om Bryan Gils säsong och varför han är vad Sevilla saknar

När säsongen summeras senare i vår är chansen stor att många La Liga-följare kommer lyfta Bryan Gil som en av säsongens genombrott. Den nyblivna 20-åringen, som spelar i Eibar på lån från Sevilla, har stått för tre mål och två assist på 17 matcher. Inga extrema siffror men med tanke på att Eibar gjort minst mål i ligan med 20 stycken så är det starkt att ha varit direkt inblandad i 25% av dessa, en andel som är näst högst i laget efter Kike. Men det är knappast Bryan Gils poänggörande som just nu kittlar mest med honom, utan snarare intensiteten, skickligheten en-mot-en och hans förmåga att skapa chanser. Bryan, som han kör på tröjan, har varit uppsnackad länge och passerat samtliga ungdomslandslag från U17 och uppåt. I Eibar har han äntligen fått chansen på högsta nivån och Monchi följer garanterat spänt sin guldklimp som redan attraherat intresse från några av de största klubbarna i Europa.

Bryan Gil har i Eibar utgått till vänster på mittfältet i deras 4-4-2 system. På “heatmapen” för säsongen kan vi se var han är som mest aktiv när han har bollen och han jobbar väldigt vertikalt och agerar mycket som en traditionell ytter som gärna tar sig an sin försvarare och tar sig förbi på utsidan.

Yttrar som såhär tydligt håller sig till en ytterkorridor är inte jättevanligt längre utan ofta vill man ha inverterade yttrar som kan vika in från vänster och använda sin högerfot eller vice versa, men Bryan är raka motsatsen.

På hans spelarradar från Statsbomb kan vi se att det är ganska få kategorier han verkligen sticker ut i men man kan också se att han har en väldigt tydlig profil. Bryan är riktigt bra en-mot-en där han ligger i den 89:e percentilen bland yttrar och offensiva mittfältare i Europas topp 5 ligor med sina 2.80 lyckade dribblingar per 90:e minut. Han tvingar också sina motståndare att foula honom 2.14 gånger per 90:e minut (placerar honom i 75:e percentilen) vilket även det är ett resultat av en stark en-mot-en förmåga. Vi kan dessutom se att han är en frekvent framspelare då hans ‘xG Assisted’ siffror från öppet spel ligger på 0.18 per 90:e minut, vilket placerar honom i den 79:e percentilen.

Vad som är tydligt är att Bryan är en “high risk, high reward” typ av spelare där han försöker skapa mycket framåt, vilket han också gör, men misslyckas med jämna mellanrum. Hans passningsprocent på 63% är bland de absolut sämsta jämfört med andra spelare på hans position samtidigt som han tappar bollen 3.75 gånger per 90:e minut, även det svagt och något som placerar honom i den sämsta tredjedelen inom kategorin. Anledningen till att siffrorna är såhär låga är givetvis en blanding av att han fortfarande är relativt valpig och har en spelstil som är högintensiv och riskfylld samt att Eibar är ett av de mer direkt spelande lagen i hela La Liga.

Det som är extra spännande med Bryan är att vi med största sannolikhet kommer få se honom röra på sig i sommar, antingen återvänder han till Sevilla och försöker slå sig in där eller så ser Monchi redan nu möjligheten att sälja vidare till valfri storklubb. Personligen ser jag det förstnämnda som klart troligast, inte minst på grund av att Sevilla verkligen behöver en spelartyp som Bryan här och nu. De har dessutom stundtals problem med skapandet av chanser och deras ‘xG’ per match siffra ligger i nuläget på 1.29 vilket endast är sjätte bäst i ligan och inte ens topp 30 bland lagen i Europas topp 5 ligor. Deras faktiska utdelning ligger strax över detta med 1.37 mål per match men rankingarna ligger kring samma nivåer. Ett område där Sevilla alltså både kan och bör förbättra sig i för att ta nästa steg och på riktigt slåss med Spaniens, och Europas, stora klubbar.

Såhär har Julen Lopeteguis vanligaste Sevilla-elva sett ut den här säsongen, och vad som är så tydligt är att den skriker efter kvalitet till vänster och inte minst en breddande ytter. Lucas Ocampos trivs bäst till höger och på vänstersidan blir han ännu en av alla inverterade yttrar som detta Sevilla redan kryllar av. De har utöver Ocampos även Suso och Papu Gómez som opererar i liknande roller. Till höger är den dynamiken perfekt då Jesús Navas tar hand om breddandet, samt bidrar till chansskapandet och den generella förflyttningen av bollen till farliga ytor (straffområdet exempelvis) men till vänster har Sevilla problem. 

Under fjolåret stormade Sergio Reguilón fram längs vänsterkanten men han lämnade och in kom Marcos Acuña från Sporting i Portugal. Och även om han gjort det relativt bra är han inte i närheten av nivån Jesús Navas håller på motsatt kant eller som Reguilón höll under fjolårsssongen. Han har en framskjuten position och är ofta den som håller bredd till vänster, som Lopetegui vill, men han är sällan inblandad i farligheter. Hans ‘xA’ siffra ligger på 0.09 per 90 vilket är 10:e bäst i laget (jämfört med alla spelare med 720+ minuter) och hans ‘shot-creating actions (SCA)’ (de två aktionerna som föranleder ett skott) ligger på 2.04 per 90 vilket är 8:e bäst i laget. Jämför detta med Reguilón som låg på 0.13 ‘xA’ per 90, vilket var 4:e bäst i laget, och 2.40 SCA per 90, 5:e bäst i laget, så förstår man att det skett en signifikant försämring sett till chansskapandet från ytterzonerna till vänster. Detta märks även om man kollar på var Sevilla väljer att anfalla, och det är betydligt oftare på högersidan. I La Liga är det bara Granada och Osasuna som har en större differens kanterna emellan.

Självklart behöver man inte spela med en framstormande ytterback som är inblandad i var och varannat avslut men det är det som varit en av ‘go-to’ taktikerna för Sevilla under Lopetegui då de är väldigt kantorienterade, inte minst tack vare sina offensiva och skickliga ytterbackar. 

En lösning på Acuñas bristande bidrag framåt hade kunnat vara att spela med en bredare ytter framför honom som istället tar hand om utmanandet och chansskapandet från ytterzoner, problemet har varit att de inte har någon. Det är här Bryan Gil kommer in i bilden, för han är precis vad de har saknat.

Graferna ovan visar Bryan Gils siffror denna säsong kontra Sevillaspelarnas. På den första grafen som är en bra måttstock för chansskapande kan vi se att ingen i Sevillas nuvarande trupp kommer upp i de ‘xA’ siffror per 90 som Bryan Gil gör och endast Jesús Navas hittar in i straffområdet oftare än honom. Hans förmåga att göra sin gubbe en-mot-en är även den bättre än någon i Sevillas nuvarande trupp där Ocampos är den enda som kommer nära. Om vi jämför med den roll Bryan Gil skulle ersätta offensivt, alltså Acuñas roll som breddande spelare i anfall, ser vi att han både är betydligt mer aktiv en mot en och en betydligt mer frekvent chansskapare. Inte konstigt med tanke på att Bryan är ytter och Acuña ytterback men då det saknas någon att direkt jämföra med är det relevant. 

De gånger Ocampos spelat som vänsterytter ser hans ”heatmap” ofta ut som den nedan vilket sällan är en roll Bryan tar, vilket gör att en direkt jämförelse dem emellan är svår. Ocampos jobbar i stort sett aldrig i djupa ytterzoner medan han ofta söker sig inåt.

Vad vi kan jämföra är deras bidrag till lagets chanser och som vi ser på graferna ovan är Bryan Gil minst på Ocampos nivå denna säsong. Ocampos har fyra mål och fyra assist jämfört med Bryans tre mål och två assist. Däremot är Ocampos minuter fler vilket gör att Bryan Gils mål+assist per 90 minut är bättre, 0.31 kontra 0.22. Med detta sagt håller jag inte Bryan som en bättre spelare än Ocampos, men det är anmärkningsvärt att en kille som gör sin första hela säsong i La Liga håller jämna steg på så många plan med den spelare som varit Sevillas bästa offensiva pjäs sen han kom till klubben. Även om han under 20/21 gått tyngre.

Slutsatsen att dra är att Bryan Gil skulle tillföra något nytt, något Sevilla inte har. Som vi minns från spelarradarn tidigare i texten så är Bryan en rak spelare som gärna utmanar sin gubbe, och ofta gör det bra. Dessutom är han bekvämare i att operera i de yttersta av ytterzoner medan resterande Sevilla-yttrar antingen är kreatörer som gärna viker inåt (Suso och Papu Gómez), inverterade strikers (Munir) eller en blandning av båda (Ocampos). Jag är helt övertygad om att Lopetegui redan nu gärna hade haft Bryan att tillgå, kanske inte som given startspelare men som någon som får en ordentlig mängd minuter. Detta grundar sig både i hans kvalité som bevisligen är väldigt hög, en-mot-en och kreativt är han bland de bästa i ligan, samt att han är den raka och djupledsgående yttern de saknar. Något som blivit extra tydligt på vänsterkanten där de inte heller har en högklassig offensiv ytterback att kompensera med för den inverterade yttern framför.

Bryan Gils nuvarande kontrakt hos Sevilla löper ut 2023 med en utköpsklausul på €35M. Farligt lågt om du frågar Monchi och mycket tyder på att det ligger ett nytt kontrakt på bordet, med betydligt högre utköpsklausul, som bara väntar på 20-åringens signatur. Förhoppningsvis stannar Bryan i La Liga och det ska i min värld mycket till om det inte blir hos Sevilla. Oavsett vad så är det en framtid värd att följa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *